Det är lätt att säga att fotboll inte betyder någonting.
Och så är det kanske, men vad betyder livet, vem är jag att värdera hur vi gör våra prioriteringar.
Fotboll kan ju betyda allting också – för solen skiner aldrig vackrare än när det rullar en boll på grönt gräs och två lag jagar mål, poäng, glädje och framtida titlar.
Men 2020 är inte likt något annat år någon av oss varit med om.
Och då pratar jag om min hustru och mig själv (födda 1960), mina söner (födda 1986 och 1990), min sensationellt pigga moster (född 1929) och John Prine (död 2020 i sjukdomen vi alla börjar känna som Covid 19).
Det gäller att ha perspektiv på allt här i livet. När sommaren är slut väntar en ny höst och en ny vinter och vad som sedan händer till våren vet vi väldigt lite om.
Tänk tillbaka.
• KGFC spelade Champions League i höstas mot Bayern München. Gjorde det fantastiskt, åkte dit på nån snedspark…
• KGFC vann Svenska Cupen.
• KGFC kom tvåa i OBOS Damallsvenskan.
• Vi åkte till Rwanda med Shake Hands och började planera för de kommande två åren med den fantastiska verksamhet de bedriver där nere, söder om ekvatorn…
Fullt fokus på 2020 alltså…
Men så händer det, det vi såg signaler om från Kina i vintras men inte trodde skulle nå oss. Det som nu slagit oss som en tsunami..
Corona.
Covid 19.
Ingen såg eller begrep med vilken kraft det här skulle komma, ingen såg knockouten som skulle slå ut hela samhället, sjukvården, näringslivet. Mästerskap i stöpet, olympiska spel skjutna på framtiden, konserter och festivaler lagda på is, restauranger i konkurs, livet som vi kände det helt uppfuckat och ställt helt upp-och-ner...
Men egentligen – vad är viktigt?
Jag frågar igen: Vad är viktigt? Vad är viktigast?
Det var en retorisk frågeställning, vi vill alla att våra nära och kära ska vara pigga, krya, feberfria och immuna mot alla nya eller gamla Corona-virus som härjar där ute.
Jag travesterar Leonard Cohen, typ; ”First we take Corona, then we take back the world”
Fotboll är i alla fall inte viktigt nu, när samhällen slår igen.
Och när statsministern säger att fotboll i sig är okej, men fotboll utan kontakt inte är fotboll på riktigt och när han säger att fotboll på riktigt i förlängningen innebär risk för benbrott, hjärnskakningar, knäskador och annat som kräver sjukhusvård och just nu kanske vården ska fokusera på allting annat än just fotbollsrelaterade bekymmer; ja då har väl statsministern ändå en poäng – alldeles oavsett var man står i partipolitiken..
Okej, eller?
Okej, eller!
Överens där då.
Liv är viktigt, jobb är viktigt, framtid är viktigt. Om den framtiden innehåller fotboll så är det gott nog. Om den framtiden innebär överlevnad för de flesta av oss är det överväldigande. Och kan vi dessutom njuta av fotboll under morgondagen är det bara en bonus.
När världen rämnar, när människor dör på intensivvårdsavdelningar i vartenda hörn av världen, när bollen inte längre är rund…
Då måste vi inse att fotboll är en liten pusselbit, förvisso en väsentlig pusselbit när allt är normalt och vardagen snurrar på – men en helt löjlig del av livet när när allting ställs på sin spets, när vår civilisation skakas i sina grundvalar.
Kopparbergs/Göteborg FC är en klubb med höga ambitioner, med en spelartrupp som kan välta de bästa i världen, som vill kliva högst upp på alla världens prispallar.
Men det är inte det vi bryr oss om just nu.
Den tiden kommer, eller så kommer den inte.
Pandemin, Covid 19, Corona – allt är på ända.
Men vad kan vi göra mer än att försöka hålla oss friska, försöka hålla oss till regelverken som stipuleras – och sedan bara hoppas på en framtid…
En framtid som kanske innehåller fotboll.
I veckan har Kopparbergs/Göteborg FC levererat två nyheter som nått riksintresse.
- Sina Blackstenius, landslagsanfallaren, har anslutit efter en tids debacle. Välkommen!
- Lagkaptenen Beata Kollmats har skadat korsbandet i sitt ena knä och är borta en lång tid. Vi längtar tills du är tillbaka, Bea!
Men allting överskuggas naturligtvis ändå av den farsot som löper runt jordklotet och ömsom kallas det nya Corona-viruset, ömsom Covid 19.
Fanskapet får heta vad hen vill.
Vi vill inte veta av dig oavsett ditt namn!
Vitlök, silverkulor, kors och besvärjelser; jag är beredd att testa allt, bara du viker hädan.
Vi vill ha våra liv tillbaka.
Och i det livet är fotbollen en liten del.
Men en del som jag och många med mig inte vill vara utan!
PS.
Här är låten med John Prine som blivit en tröst för många av oss under den här svåra tiden.
https://www.youtube.com/watch?v=nXbEFTv9zr0
TORE LUND
tore@yellowshark.se
