Lögn, förbannad lögn och statistik

Fighting spirit och krigarblick. Irvina Bajramovic får illustrera den inställning som KGFC måste ha i säsongens fyra sista matcher. Foto: PER MONTINI Fighting spirit och krigarblick. Irvina Bajramovic får illustrera den inställning som KGFC måste ha i säsongens fyra sista matcher. Foto: PER MONTINI

Om vi grottar ner oss i historieböckerna kan vi se att att KGFC inte slagit FC Rosengård i allsvenskan sedan den 14 augusti 2011.
Sedan dess har det spelats elva matcher i rad utan att trepoängaren hamnat i Göteborg.
Men sådan statistik är, som damlandslagets förbundskapten Peter Gerhardsson brukar säga, helt ointressant och berättar bara vad som hänt och säger ingenting om vad som kommer att hända.
Därför är det dags för seger nu igen.


Det finns tre olika slags lögner – lögn, förbannad lögn och statistik. Det var citatmaskinen Mark Twain som yppade de orden när han förklarade att det går att bevisa vad som helst genom att vrida och vända på siffror så det passar ens syften.
När jag träffade tjejerna i KGFC i veckan var det ingen av dem som hade koll på statistiken. Det enda de såg för ögonen var att ge allt och att fajtas för seger mot Rosengård.
 

Pauline Hammarlund har till och med bara positiva bilder i huvudet, minns bara att hon dunkat in fyra mål mot Rosengård i de senaste fem matcherna hon ställts mot dem i Piteå och Kopparbergs/Göteborg FC.
Och det är ju någon slags statistik det också.
Det är ändå spännande att nagelfara historien. Om vi bara tittar på allsvenskan och bortser från segern i cupsemin 2012 – då KGFC slog Rosengård (som då hette LDB Malmö) med 2-1 (målskyttar: Christen Press och Sara Lindén) och sedan rusade vidare mot cupguld – har det alltså varit knapert med poängskörden mot Skånes främsta bidrag till damfotbollen.
2017: 0-5.
2016: 1-2, 1-2.
2015: 2-2, 0-0.
2014: 0-5, 2-3.
2013: 1-3, 0-5.
2012: 1-2, 0-1.
2011: 1-1, 1-0.

Laget KGFC ställde på benen i segermatchen den 14 augusti 2011 såg ut så här:
Kristin Hammarström

Marlene Sjöberg
Jane Törnqvist
Linda Sembrant
Catrine Johansson

Anna Ahlstrand
Lisa Dahlkvist
Ingvild Stensland
Lisa Ek

Linnea Liljegärd
Sara Lindén

Och på bänken satt: Susanne Nilsson, Johanna Almgren, Olivia Schough, Amanda Edgren, Sara Baldebo och Jenny Hallstensson.

En hyfsad elva minst sagt och jag kan ha sett den där matchen själv, troligen gjorde jag det eftersom det var i den vevan jag på allvar började följa damfotboll i allmänhet och KGFC i synnerhet. Men helt säker är jag inte, men däremot glömmer jag aldrig Champions League-resan 2012, som med lite bättre flyt hade kunnat ta KGFC hela vägen. Hade bara Johanna Almgrens knä hållit ihop så… Men det är en annan historia.
I segermatchen 2011 dröjde det dock till tilläggstid innan Lisa Dahlkvist kunde slå in segermålet och intressant i övrigt att notera är att bland spelarna i LDB Malmö hittade vi då Nilla Fischer och Elin Rubensson.
Nu är Elin kapten i Göteborg och jag kan lova att hon den här gången vill bevisa att statistik bara är en lek med siffror och att elva raka utan seger inte berättar något annat än just det.
Nu går vi för tre poäng.
Nu visar vi att statistik bara bara är ett instrument för den som vill försöka förutsäga det oförutsägbara.
Och sedan när blev fotbollen förutsägbar?

TORE LUND
tore@yellowshark.se