"Det är 2016 – och jag gillar det jag ser!"

Tore Lund, pressansvarig i KGFC. Foto:LEIF GUSTAFSSON Tore Lund, pressansvarig i KGFC. Foto:LEIF GUSTAFSSON

Nu är vi i gång!
Försäsongen har nått en bra bit, den allsvenska premiären börjar skönjas vid horisonten och – viktigast av allt – ett spännande nytt lag börjar ta form.
Och alla ni som gjort mig sällskap vid träningsmatcherna på Valhalla IP kan konstatera det jag gjort, att det finns skäl att känna en bubblande förväntan.
Det är 2016 – och jag gillar det jag ser!


Först och främst är det väldigt roligt att alla vi som rör oss nära tjejerna i Kopparbergs/Göteborg FC, lägger märke till den grymma stämningen i truppen.
Det här är ett gäng spelare som har roligt tillsammans, som vill göra något bra tillsammans, som vill trivas och må gott medan dom gör det.
Sammanhållningen i KGFC har förvisso alltid varit god, här gör sig inga surdegar besvär. Men jag vill nog på påstå att den goa känslan är snäppet goare i år än förra året.
Vad det sedan gör för resultaten återstår kanske att se, förutsättningarna är annorlunda i år, en drös spelare är nya, några rutinerade pjäser har försvunnit.
Jag skriver som jag skrev här senast, att vi visst kan hoppas på framgång och en guldkantad säsong, men att vi nog gör säkrast i att inte räkna med att vi kan sno med oss Kronprinsessan Victorias Pokal till Göteborg redan i år. Men åren som följer därefter, Wow!
Men såpass mycket har jag sett av nya, unga KGFC att jag känner mig trygg i att laget kommer att prestera redan i år.
Grunden till lagbygget lades i vintras när sju nya spelare rekryterades, sju spelare som alla är bra nog att direkt ta plats i startelvan, sju spelare som skärpt konkurrensen i truppen.
Vi har sett alla de nya spelarna i träningsmatcherna i år.
I en helt nykomperad bbacklinje har såväl Freja Hellenberg som Elin Landström och Maja Göthberg imponerat stort.
Freja med sitt lugn, sitt enkla spel utan krusiduller.
Elin med samma egenskaper.
Maja med sin blick, sin fart med boll, sin oräddhet.

På mittfältet har Nathalie Persson, som anslöt från Rosengård i januari, visat upp hårt jobb, speed, kvicka fötter, målfarlighet och ett bra skott.
Och Pauline Hammarlund, ja, det räcker väl med att säga att Pia Sundhage ger henne mer och mer speltid för varje match. Snart ordinarie i landslaget också.
Jennifer Falk har vi inte hunnit se så mycket i match ännu, men hon har imponerat på träning och i de matcher som nu väntar i mars kommer hon att få mer speltid. Här snackar vi garanterat om en framtida svensk landslagsmålvakt!
Sista tjejen in i truppen är Annahita Zamanian. Där har pappersarbetet dragit ut lite på tiden och dessutom har 18-åringen haft lite stök med en ljumske.
– Annahita kan gå hur långt som helst, menar i alla fall KGFC-ikonen Johanna Almgren, som till vardags har henne som elev på fotbollsgymnasiet.
Det är ändå svårt att dra några helt säkra slutsatser av årets träningsmatcher. Matchen mot Eskilstuna spelades redan i januari då ingen av lagens spelare ens hunnit borsta glittret från nyårsfesten ur håret. Men 2-2 mot vicemästarna på bortaplan är såklart ändå ett bra resultat, och bäst av allt var att defensiven fungerade redan från början.
Det alltigenom lyckade träningslägret på Gran Canaria bjöd på en match mot en kanarisk kombination. Seger med 10-0 och alla begriper att motståndet inte direkt höll allsvensk klass. Men tio mål framåt är tio mål framåt och sådant mår självförtroenden aldrig dåligt av.
Sedan väntade Örebro på Valhalla. Och här snackar vi nog årets hitills bästa match. Den allsvenska konkurrenten fick mest kämpa i defensiven, KGFC malde på och ägde mycket boll. Segern kunde ha blivit större än "bara" 2-0! Och jag tror inte jag sticker ut hakan alltför mycket om jag vågar sia om att KIF Örebro inte kommer att nå Champions League 2016.
Senaste träningsmatchen var den mot Johanna Almgrens Kungsbacka. Det blev till sist 6-0 för KGFC, kunde varit några mål ytterligare. Återigen ett alltför svagt motstånd för att dra några egentliga växlar. Men energin och viljan över 90 minuter var kul att se, ambitionen att praktisera det spel laget nöter och nöter varje dag på träning. 
I årets enda tävlingsmatch, mot Linköping i cupen, kom också enda förlusten 2016. 0-3 och LFC var lite större, lite snabbare, lite starkare fysiskt och lite längre komna i sitt lagbygge.
Men intentionerna fanns där, konturerna av de nya spelidéerna syntes tydligt och i den här matchen fick tjejerna verkligen en uppfattningen om vad som krävs för att kriga mot de allsvenska topplagen. Jag är rätt säker på att när serien väl är i gång kommer Linköping att få det väsentligt svettigare. Och vi ska komma i håg att cupmotståndarna från Östergötland i år, tillsammans med Rosengård, kommer att bli Damallsvenskans mest favorittippade lag.
Men jag ska återkomma med ett allsvenskt tips när vi närmar oss premiär. Jag vet dock redan i dag att jag inte kommer att placera KGFC som sexa i den tabellen – nä, det blir bättre än så!
Och när jag ser Stefan Rehn stå och mysa på träningarna inser jag att han ser det jag ser, ett storlag i sin linda, ett lagbygge som just nu tar de första kliven på vägen mot kommande års framgångar, medaljer och Europa-äventyr.

Här är tillsist ett musik- och konserttips inför våren. Den 2 april spelar Sam Outlaw på Pustervik. Kolla in det här https://www.youtube.com/watch?v=yujpQuYIHUE – sedan är det bara att ställa sig kön...
Ha det fint alla! Vi ses på Valhalla IP!